Jag trodde jag var förberedd på att få bebisar, att jag ställt in min mentala klocka på tvillingar. Men det var jag inte. Wow vad det är intensivt här just nu. Du har 0.22 sekunder på att få maten klar när bebis skriker, det ska in med rutiner, du får sova i skift och på avbetalning, två timmar i taget.
Glöm att du får träffa din partner, eller att nån form av egentid existerar. Men det är såklart okej just nu.
Amningen gjorde mig jätteledsen, hormonerna som den tillfärde blandat med att se till att dom får i sig tillräckligt med att pumpa, sen ge ersättning också för att dom ska gå upp tillräckligt.. så okej, ingen amning. Sen sover som 20 timmar om dagen men dom ska endå väckas var 3 timme för mat och blöja och gos osv.
Det här var något helt annat än vad jag ställt in mig på, vad trodde jag? Men det går bra, det tar tid men tur i oturen att Bella och Bianca är så snälla.
Magen försvinner iallafall så det är skönt, det var ett tag sen ? när snittet har läkt och så har jag min kropp tillbaka, det är som den var tillfångatagen i 9 månader. Nu ska jag träna till sommaren. Till bröllopet.
Våra stora tjejer anpassar sig bra. Det är såklart en stor omställning för dom också.. Lara är nu frisk från covid och Cassie förbereder sig för en intensiv period av nationella prov. Bobby börjar snart jobba igen. Vad ska jag hitta på hela dagarna när han jobbar? Inte som att jag har ett rikt socialt liv och mammagrupper finns ju inte i pandemitider.. tips? Här kommer lite bilder också, såklart bebisbilder för dom är världens sötaste, hehe ?❤
Senaste kommentarer